Den värsta natten i mitt liv.

Den var igår. För i morse klockan tre fick Tenor somna in efter att vi kämpat hela natten med kolik.
Vi var mitt i förrätten på Halsön för att fira Jessika och Mattias bröllop när Johan från stallet ringde och sa att Tenor stod på tre ben i hagen, så det var bara att hoppa i båten och i ilfart köra till stallet med veterinären på telefon. När jag var där igår förmiddags så var han hur glad och pigg som helst och knatade runt i hagen precis som vanligt, så vad som hänt vet vi inte.
Dessvärre drabbades han även av kraftig kolik under kvällen och efter att ha kämpat och gjort allt vi bara kunde så tog jag till sist beslutet att det var dags att ta farväl och låta honom somna in.

Det här har varit den värsta natten i hela mitt liv. Att se mitt lillhjärta ha så ont och till sist behöva inse att vi inte kunde hjälpa honom mer, det känns bara så otroligt overkligt och jag tror att jag fortfarande är alldeles för chockad för att förstå vad som faktiskt har hänt. Här sitter jag med en sko och en tofs från hans svans i handen och ögonlock svullna av alla tårar.
Han klarade av en operation för tio veckor sedan och igångsättningen gick ju så himla bra och så ska det sluta så här. Det är inte rättvist! Han var alldeles för fin och värd så mycket mer, min älskade lille prins.

Oändligt stort tack till min underbara man, Johan och Kristina, Anci och Adde samt veterinären, ni är de mest underbara människorna!

20140727-100231.jpg

20140727-100313.jpg

20140727-100332.jpg

20140727-100438.jpg

20140727-100515.jpg

Annonser

9 thoughts on “Den värsta natten i mitt liv.

  1. Men det här är inte sant!! Fy fan vad jag lider med sig just nu, fäller en tår när jag läser. Du är stark Li. Dessa djur, man kan inte leva utan dem men de för också med sig så mycket sorg.
    Tänker på dig. Och fina Tenor.
    Stor styrkekram! 💕

  2. Men så otroligt tråkigt och sorgligt….beklagar verkligen. Jag läser din blogg då och då och har följt dina bekymmer med att hitta sadel, finna rätt diagnos på Tenor, operationen…och sedan detta inlägg. Jag kan bara beklaga din sorg, riktigt riktigt tråkigt. Mvh// Susann R

  3. Fyfan vad hemskt. En bekant förlorade sin ena tävlingshäst i kolik för ett par veckor sedan. Han blev jättedålig väldigt fort och fick buköppnas samma natt, sedan gick det jättebra i flera dagar och han var pigg och blev bättre för varje dag. Sen tvärvände det och han blev superdålig igen och fick tas bort. Kolik är hemskt.

    • Ja det var verkligen vidrigt och jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva det igen. 😔
      Här uppe har vi inte ens möjlighet att buköppna. Det finns klinik i grannstaden med kirurg en gång i månaden, men ingen jourklinik.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s