Välstammat.

Longering är för mig ren latmansmotion av häst och igår var det precis det jag hade i tanken när jag longerade Tenor på ridbanan – att han skulle få jogga några varv i lina samt träna lite start och stopp med röst och kroppsspråk, då det gick så otroligt fint sist. Det var bara det att igår hade Tenor ingen stoppknapp what so ever. Han skuttade runt som en annan unghäst, bockade, övade på ökad trav på eget bevåg och ville absolut inte stanna. Hm, fantastiskt. Jag anser att när jag klär på hästen utrusning så är det arbete som gäller, oavsett om vi tömkör, rider, longerar eller promenerar. Även om jag bara ska skritta i skogen så ska hästen trampa på och svara för mina hjälper. Igår var Tenor som sagt inte så sugen på att lyssna på mitt stoppkommando och ville busa, men jag lät honom inte bara busa utan då fick han springa istället. Lyssnar man inte så ska det bli lite jobbigt. Och visst sprang han, medan jag försökte kontrollera tempot och till slut så funkade ju även start och stopp som de skulle. Men jisses, pållen min bli visst lite tossig när det är kallt, haha!

Och på tal om att springa, så visst ser han ju otroligt tjusig ut när han älgar på, men tänk sen när han har lyckats få lite mer muskler och bärighet, då jäklar (ska matte försöka sitta kvar i sadeln) kommer han att vara tjusig. För han har ju att brås på!

Pappa Tip-Top (oj vad jag hade velat se när Kyra red honom!):


Morfar Maraton 600:

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s